Studiebesök på Västerbottens Museums textilkammare

 I lördags samlades Västerbottensvävarnas styrelse för att besluta om den fortsatta verksamheten.

Samtidigt passade vi på att (tillsammans med de medlemmar som anmält intresse) besöka länets museisamling av textilier. Vi blev guidade av antikvarie Annika Suomi Ulander som ansvarar för samlingen under en timme. En timme går fort när det är mycket spännande att se och frågor som poppar upp hos deltagarna. Annika visade främst olika kläder som burits av olika grupper i samhället. Vi var nog i sanningens namn mer intresserade av kvinnornas än männens - åtminstone om jag talar för mig själv.

Vadderade underkjolar och olika hemmasydda klänningsmodeller som ville efterlikna det högsta ståndets klädedräkter fanns i lådorna.. Det var svårt att avstå från att känna på plaggen. Känseln är också ett viktigt sinne som hjälper oss att förstå materialen - inte bara syn och hörsel. Men det var strängt förbjudet utan vantar. 

Det finns förstås mycket vävrelaterat som vi inte hann se. Men vi kan tipsa er som forskar eller är med i någon vävstuga att beställa en guidning. Vill ni se något specifikt kan ni ju meddela det i förväg så hittar Annika säkert vilket som är mest intressant för just er grupp.
Fälltäcken fanns i mängd och även vackert broderade tenntrådsbälten och andra samiska objekt. 

Röda bussaronger uppsydda av Katarina Ågren har använts i teateruppsättningen av Järnbanan.

Avslutar rundan med en  kappa från 60-talet vackert broderad av Ulla Böris Mattsson.